"Jag kan inte. Inte än i alla fall"

"MEN JAG KAN DEN INTE!" Så lät det hemma hos mig för en liten stund sedan när mamma påminde Elias om pianoläxan. Med bestämda steg och med en plutande underläpp satte han sig vid pianot och började att spela hårt på de vita tangenterna. Istället för att ta en liten bit i taget, ta om från början och spela långsamt försökte han spela allt på en gång. Efter några sekunder utbrast han samma sak igen "Men jag kan den ju inte!" Jag känner igen den känslan så väl. Ni vet, man ska plugga inför ett prov och ser bara slutet, inte början. Det enda man ser och vet är att man snart ska kunna allt. Isället för att ta tag i problemet och försöka förstå börjar man banka och skrika. När vi sen klappat, spelat och sjungit de första takterna tillsammans börjar det släppa och tillslut klarar han hela låten själv. Det är så viktigt att ta tag i problemen istället för att oroa sig och bli hinna ledsen.

Ibland blir saker och ting inte riktigt som man har tänkt sig. Idag blev det inte det, men dagen blev bra ändå. Studiebesök på radion, spanska och sen lusse-övning och projektrep resten av eftermiddagen. Fastän saker inte blir som man har tänkt sig kan det bli bra. Imorgonbitti ska jag se julkalendern.

Förresten så har kameran bytt ut sitt trasiga objektiv mot ett nytt, äntligen!